Slut på lugnet

I förrgår la jag Jonathan i sitt babygym medan jag tömde diskmaskinen. När jag kom tillbaka låg han långt utanför och höll på att backa runt.

Igår när jag hämtade hans mat och kom tillbaka var det likadant. Men oj vad stolt han är. Är så kul att se hur han utvecklas.

Jonathan fortsätter gå upp och jag går ner. Det går lite långsamt, men jag orkar inte jobba jättehårt  på det heller. Förra veckan hade jag gått ner totalt 6,5kg vilket verkligen börjar synas och kännas. Det känns bra.

Har kommit igång och går ganska mycket och varje onsdag går jag med föräldragruppen. Först till Krokslätt, sen upp på safjället och runt där. Det blir en bra och tuff promenad :)

Hälsar på hos mamma och pappa och på lördag ska de följa med och kolla på hus. Huset är ganska litet och kan behöva en utbyggnad framöver, så vi får se om det är möjligt först. Men det är mysigt och har potential. Är lite trött på mig själv, nu är det mitt i natten, Jonathan sover och jag är vaken- onödigt ! 

För att få vardagen och matlagningen att gå ihop har vi testat linas matkasse. Hittills är vi nöjda, det är intressanta nytänkande och goda recept. 

Ibland överraskas man...

Var ute och gick med tjejerna i föräldragruppen igår och beklagade mig över att jag tyckte vi inte får till rutiner. Kände mig lite kass för att vi inte får till det. Jonathan somnar alltid sent hos oss i soffan och han äter sämre av fast föda igen. Jag önskade att han skulle klara sig lite längre utan att amma om han åt ordentligt med gröt.

Men så kom vi hem och så åt han hela sin portion med gröt igår och idag igen. Sen när han somnade på mig lite tidigare än vanligt så bar vi in honom till sin säng och där sover han nu... Även om det bara blir en halvtimme är det på rätt väg! Vi tar tillbaka vår säng ;) och kanske sover han längre när han inte är jämte mig och känner lukten av mat. 

Nick är hemma och är sjuk, han försökte jobba trots det, men igår kom febern så det var bara att stanna hemma.

Jag och Jonathan har varit på babyrytmik idag, så han har kunnat vila en del ifred :)

På måndag ska jag en sväng till jobbet så då är nick hemma med Jonathan, ser fram emot att träffa lite kollegor och säga hej. Lite vuxna konversationer är vad jag behöver tror jag :) 

Det lönar sig att ringa runt lite, fick ett erbjudande på Kia om 4 för 3 påvinterhjul, men testade med däck-killen   som har lager i huset och han var ändå en tusenlapp billigare :) vill ha bra vinterdäck när vi har Jonathan i bilen :)

Nu för att jag hoppades på ett under, vaknade Jonathan med ett gallskrik och tårarna rinnande. Vakna ensam är inte hans melodi... Men vi fortsätter testa.

Full helg!

I fredag var nick ute en sväng med en kollega och tog en öl, så jag och Jonathan umgicks med en godispåse den kvällen :) 

Sen i lördags var jag på möhippa för älskade Ullis. Fick dela upp det och vara med en stund på morgonen och komma tillbaka till kvällen igen. Var hemifrån i fem timmar innan Jonathan gav upp och blev otröstlig. 

Jag är så glad att jag åkte hem då, det var rätt beslut, han var ledsen när jag kom, men sken upp som en sol när jag gick in genom dörren. Han har kommit in i en tydlig period där han är så mycket  mer medveten och är mycket mer noga med att jag är hemma. 

Det är intressant, roligt men också lite jobbigt.

Vi försöker hitta lite rutiner med mat och sömn, men det är inte lätt. Jonathan vill somna för natten mellan 23-24 och sen vakna när nick går upp. Men jag vill få honom att somna utan att amma eller vagga honom till sömns och gärna mycket tidigare än så. 

Sen är vi ute på ganska mycket, så det är inte helt lätt att få till fasta mattider med gröt och sånt heller.

Men det kommer väl antar jag. Han åt iallafall sin första majskrok igår och han höll den själv :)

Idag var en tjej från Borås här som har nästan samma historia som vi, är så skönt att snacka med någon som varit med om samma sak. Sen har jag beställt julklappar. Funderar på om vi ska beställa dopkort eller hur vi ska göra. 

Är inne i en kass period där jag inte orkar tänka alls på vad jag äter, ibland är det bara så svårt att orka och vara fokuserad.

Svårt att sova

Inatt har Jonathan sovit ganska bra, men då ligger jag vaken istället... Ska till öron/näsa/hals idag med min näsa, så jag låter bli nässprayen och nu har jag svårt att andas. 

Funderar också på de som tycker det är dags att vara tillbaka till mitt gamla jag igen. Jag har en nyhet, jag kommer inte komma tillbaka till den jag var innan.

Att bli mamma förändrar folk, att bli mamma till en prematur och spendera de första nio veckorna på sjukhus förändrar folk ännu mer och sist men inte minst att förlora ett barn förändrar en ännu djupare. 

Så sitter du och väntar på att mitt gamla spralliga lättsamma jag ska komma tillbaka kan du sitta där och vänta :) 

Jag tycker ändå att jag mår ganska bra nu, men stressen och oron från Neo och sorgen har definitivt satt sina spår. 

Jag tror inte någon som inte varit i den situationen kan förstå hur det är. 

Sen är det intressant vad folk kan klämma ut sig när de blir obekväma med vad som hänt. Fick av en kille kommentaren att vi nu fått ett normalt antal barn -som att det är det man strävar efter? Har också fått att det kanske är lika bra för han kunde ju blivit sjuk, ja, men han kunde blivit frisk med.

 

Var hemma i dalsjöfors hela helgen, nick låste ryggen i förra veckan, så för att ge honom lite extra utrymme i sängen åkte jag och Jonathan hem redan på torsdagskvällen så att nick fick ha sängen för sig själv. Det kändes som att trängas med mig och Jonathan inte är någon höjdare när ryggen gör ont.

Är så skönt att vara hemma och kunna gå lite mysiga promenader, att kunna packa in Jonathan i vagnen inne innan man går ut känns som en lyx! 

Sen hade vi familjemiddag i lördags, det var mycket folk och blev lite mycket för Jonathan ibland, men i det stora hela gick det väldigt bra. Passade på att hälsa på farmor och min faster med, det var skönt att få den extra tiden hemma. 

Jonathan fortsätter att bli så mycket större och stabilare varje dag, igår när nick gick runt med honom "pratade" han och log mot mig en massa, hjärtat bara smälter! Jonathan är den bästa medicinen man kan tänka sig, så perfekt och full av personlighet. 

Får hoppas han tycker babyrytmiken är lite roligare idag och läger bli att gråta :) 

Jonathan fortsätter att överträffa alla förväntningar

Idag har vi varit på återbesök på BVC igen, Jonathan väger nu stadiga 6400g och har växt till 61 cm. Han fortsätter att öka snabbare än sin kurva och han utvecklas fantastiskt bra i allt! 

Sen charmade han självklart BVC-sköterskorna med att le stort åt dem flera gånger :) 

Helgen som var spenderade vi på hotell i Halmstad, vi gjorde en minibröllopsresa för en del av pengarna vi fick när vi gifte oss. Så himla mysigt! Jonathan betedde sig exemplariskt och sov sig igenom huvudrutten och desserten på lördagen så att jag fick äta i lugn och ro. 

Halmstad är en väldigt mysig stad.

På söndagen åkte vi till dalsjöfors på vägen hem för att vara med på minnesgudtjänsten där de läste upp namnen på de som avlidit under året. Det kändes i hjärtat när nästan alla andra som de läste upp var gamla, men samtidigt kändes det bra att få sitta i lugn och ro och bara tänka på Leo, att ge sorgen sin tid och att tända ett ljus för honom. Jonathan var kvar hos mamma. Hon har stickat hans mysiga mössa och tröja :)

Vi har börjat titta på hus nu, det börjar kännas väldigt trångt här nu och jag längtar efter ett hus med trädgård och stort kök! 

Jag borde egentligen städa istället för att sitta här då en mäklare kommer och värderar lägenheten imorgon, men då jag inte sovit så bra inatt orkar jag helt enkelt inte just nu. Solen kom just fram, så jag kanske ska försöka promenera lite istället :)