Kan man avgå en stund som mamma? Bara en liten stund och komma tillbaka utvilad och fräsch? Vi har haft förkylda barn och föräldrar här, så sömnen har blivit lidande det sista samtidigt som Jonathan blir väckt när Lucas är hungrig 04:45 och då inte somnar om... Nick jobbar mycket då det är ny termin och ny klass och första året han jobbar som lärare.
Jonathan är inne i världens trots, lyssnar inte ett dugg och hittar på massor av hyss och säger min om precis allt... Han har klättrat upp i sin garderob, hela vägen upp, över två meter. Han har lärt sig att öppna kryddburkar, så när jag ammar Lucas brukar han passa på att springa in i köket och hälla ut en burk. Ute klättrar han på alla staket och inne är han en orkan! Jonathan är lite som Emil, han gör inget för att vara elak, det bara råkar hända. Men det ät svårt att se det roliga i det när man inte orkar med sömnbristen eller inte hinner jaga för att man måste amma/ byta blöja eller annat. Att det sen är superroligt att väcka Lucas när han sover gör det inte lättare... Samtidigt har vi det för det mesta rätt så mysigt och Jonathan är ju världens charmtroll med så mycket livsglädje och vilja. Och Lucas utvecklas i en rasande fart och har nu vänt sig från både rygg och mage och är inte ens tre månader än :) sen växer han så det knakar och har redan storlek 62, men bara ett litet tag till 😊
Men om någon vill låna en riktig busunge som behöver passas varje liten sekund för att inte rymma är ni välkomna hit 😉
Är besviken på förkylningen, hade precis kommit igång med hyfsat långa morgonpromenader när det drog igång och jag hade gärna fortsatt med den vanan då jag har massor att gå ner. Men det börjar gå över, så snart kan jag ta med mina små marodörer på promenader igen :)
Städa säger han när han har hällt ut både oregano och vitlökspulver
I tvättkorgen med min rena tvätt (uppochner av någon anledning)
