På lördagen kom nick hem till mamma och pappa i tron att vi skulle fira pappas födelsedag, istället hade jag planerat in restaurangbesök och bio för att fira honom. Det var skönt att vara ute bara vi en gång och känna oss vuxna samtidigt som jag vet att Jonathan är nöjd över att vara hos mina föräldrar och bli bortskämd!
Vi sov en natt ensamma i huset och passade på att slänga massa skräp på vägen till dalsjöfors för att hämta hem vår lilla grabb!
Konstigt hur mycket man får gjort utan en liten buse hemma.
Tanken var att vi skulle fira pappa och nick på söndagen, men en hängig och trött Jonathan gjorde att vi fick åka hem istället :( han var ordentligt förkyld och hostade så han nästan kräktes. Så denna veckan har vi turats om att vabba.
Vi var hos doktorn med honom i måndags då han hostat länge och nu blivit sämre. Hon undrade om han var frisk i övrigt och jag berättade om att han var extremptematur och hur liten han var när han föddes.
För mig är det inget som känns ovanligt då jag pratar med så många prematurföräldrar på Facebook, men hon blev lite chockad och lyssnade noga på lungor och kollade så att det inte
satt sig där, på öronen eller var halsfluss, det märktes att hon tog min oro mycket mer på allvar när jag berättat det. Egentligen var jag mest ute efter något som lindrade och ville veta att lungorna lät ok, men någon vidare medicin finns inte att ge de små :(
idag har vi lekt i snön hela familjen, Jonathan tycker det är så himla kul!!! Man får ju passa på när den ligger!
I onsdags fick min allra äldsta vän sin efterlängtade son, en helt underbar liten kille <3 känns så jobbigt nu att inte kunna åka och hälsa på! Men det är häftigt vad mycket det betyder när någon nära får barn :)
Det har börjat rasa ut tydliga ord helt plötsligt
Kaka
Bada
Sally
Dadda
Mumma nu händer det grejer :)
Jonathan har hamnat i en krävande och mammig period! Igår vägrade han somna på kvällen innan jag kom in och la mig jämte, nick började bli smått knäpp!
Sen vaknade han efter nio och vägrade somna om innan tolv. Trött var han, men han kunde bara inte sova, han låg och nöp mig och skrek och grejade tills jag höll på att få ett psykbryt, att nick försökte gjorde bara saken värre.
I förmiddags var jag så trött och urlakad att jag inte visste vart jag skulle ta vägen, så vid nio kom nick upp och löste av och jag gick tillbaka och sov till elva.
En helt ny mamma steg upp ur sängen, känner mig så mycket bättre nu :)
På måndag testar vi förskolan igen, håll en tumme för att han får vara frisk och vi kan jobba :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar